Loppis Stil

Tankar om loppisfyndade kläder

Loppisfyndade kläder | Matildigt

Det här med att inte vilja att köpa nya plagg i onödan men samtidigt tycka om att ha en välfylld garderob, det kan vara lite problematiskt ibland. I mitt huvud romatiserar jag att köpa kläder på loppisar, att man ska hitta mängder med plagg som inte bara är unika utan också trendiga. Hatar det ordet – trendiga – men ni förstår nog vad jag menar. Plagg som trots sin ett par år på nacken ändå känns rätt i tiden just nu. Och det gör man ju också ofta, för modet går ju som bekant i cykler. Många av plagg som hänger i klädbutikerna just nu har redan sålts en gång i tiden. Inte helt identiska, men med samma typ av färger, material, passform och snitt. Men även om jag hittar ett plagg som har ett skäligt pris, passar min kropp och som jag faktiskt kan tänka mig att bära så finns det alltid en liten inre röst som protesterar. Den säger saker som:

Du vet inte vem som burit det här plagget innan dig.

Du vet inte hur detta plagg har förvarats och vilken miljö det befunnit sig i.

Plagget har en främmande parfym- eller sköljsmedelslukt, urk.

Tänk om någon tycker jag är konstig som bär begagande kläder.

Jag lånar inte ens kläder av mina kompisar just för att jag tycker det känns konstigt att bära någon annans plagg och känna denna persons parfym- eller sköljdmedelslukt. Ryser av obehag i hela kroppen bara av tanken. Men jag vill komma över det här obehaget. Jag vill ha en välfylld garderob utan att bidra med pengar till barnarbete, dåliga arbetsvillkor och miljöpåfrestningar. Så nu trotsar jag min inre röst och köper alla fina plagg jag hittar när jag strosar omkring på loppisar. Det där med vem som burit plagget innan och var det har funnits tidigare, vad spelar det för roll egentligen? De plagg som luktar, och lukten inte går bort i tvättmaskinen, blötlägger jag ett tag i ättika innan en vanlig tvätt. Det suger bort all doft från butiken eller den tidigare ägaren. Och varför ska jag tycka att det är pinsamt att bära begagnade kläder när jag på alla sätt och vis har gjort en god gärning jämfört om plagget hade varit nyproducerat.

Untitled

Det jag egentligen hade tänkt skriva om var mina nya loppisfyndade koftor. Tycker så mycket om dem! Sprättade bort knapparna på båda, på den vita för att få bort mormorsskänslan som den hade innan och på den svarta så att den fick ett fint fall och liknar en kimono. Nu ska det där obehaget motas bort.

Du kanske också gillar

14 kommentarer

  • Svara
    Emelie
    14 december 2015 av 11:23

    Jag köper också begagnade kläder när jag hittar något fint men kan aldrig minnas att jag haft samma obehagskänsla som du. Jag tror att det beror på att ända sedan jag var liten har jag fått kläder av min äldre syster när de har varit för små för henne. Nuförtiden när även min yngre syster och min mamma har ungefär samma storlek som jag har så går det ett sorts kretslopp med kläder vi har tröttnat på mellan oss. De som ingen längre tycker om lämnas på Erikshjälpen och återanvänds förhoppningsvis i ett annat kretslopp. På detta sätt blandas även nya kläder (min yngre syster köper inte begagnat) och gör att miljöpåverkan förminskas.

    Nu i juletider undrar jag hur du ser på konsumtionshetsen med julklappsköp? Jag tycker om att ge bort saker men har inte så mycket pengar och det känns som att det mest blir slit och släng-saker.

    • Svara
      Matilda
      14 december 2015 av 14:44

      Gillar starkt idén med att ha ett eget litet kretslopp inom familjen! Himla bra grej. Jag är enda barnet i min familj och äldst bland barnen i släkten så jag har nog varit ganska bortskämd med att oftast ha haft nya plagg och saker. Det kan nog vara i det som min obehagskänsla grundar sig i.

      För att trotsa konsumtionshetsen så har jag alltid gjort mina egna julklappar tidigare år, men i år har jag verkligen inte hunnit då jag pluggar dygnet runt känns det som. Det grämer mig kan jag säga! Istället har jag verkligen försökt planera i förväg vad personerna kan tänkas behöva/vilja ha istället för att impulsshoppa i butikerna. Tidigare år har jag gett bort koppar och ytterfoder till växter som jag har dekorerat själv, egenstöpta/gjutna ljus, odlat små växter från frö för den nya ägaren att fortsätta ta hand om och framkallat fotografier, bland annat. Kan verkligen tipsa om Julias inägg om kreativa julklappar: http://prick.blogg.se/2015/december/kreativa-julklappar.html. Hoppas du får några idéer! 🙂

  • Svara
    { Rania Maria Photography }
    14 december 2015 av 17:15

    Åh jag har träffat många som har svårt för second hand av samma anledning som du. Själv har jag aldrig tänkt så, vet inte varför. Handlar supermycket kläder på second hand! Är de hela och rena är jag inte tveksam till andras dofter osv. Låna kläder av andra tycker jag däremot är jobbigt, för jag kan inte riktigt slappna av i plaggen när jag vet att de inte är mina och ska tillbaka till ägaren. Men byta mellan vandra / ge och få och släkt och vänner funkar finfint. Svärmor kom nyss förbi med FEM par jeans som passade mig perfekt, som hon inte använder alls. Vi snackar fräscha, väl omhändertagna jeans från märken som LEE och Vila så passformen är jättebra. Typ världens bästa julklapp <3

    Synd att vi inte bor närmre varandra, hade varit roligt att anordna lite klädbytardag. Känner inte så många här i min ålder och storlek ;P

    Angående kommentarerna ovan om julklappar har jag rensat en hel del hemma. Slog precis in fyra julklappar men bara en av dem var nyköpt. Två böcker kommer få vandra vidare, likaså ett fint halsband jag inte använt på flera år. Känns himla bra!

    • Svara
      Matilda
      15 december 2015 av 11:56

      Vilken givmild svärmor! Fantastiskt att kunna ta över plagg ju. Klädbytardag hade varit något, ja! Är i precis samma situation jag!

  • Svara
    Stina - Tillvaron.se
    14 december 2015 av 19:30

    Jag tycker det är så himla svårt att hitta kläder på loppis! De finns säkert där men jag orkar verkligen inte stå och gräva i klädstängerna efter fynd. Mitt allra bästa plagg i garderoben är dock ett loppat fynd – en vit virkad kofta!

    • Svara
      Matilda
      15 december 2015 av 11:54

      Din kofta är mitt drömfynd. Seriöst, varje gång jag skymtar något vitt och virkat så hoppas jag på att det ska vara något lika fint som din kofta!

  • Svara
    { Rania Maria Photography }
    15 december 2015 av 07:20

    Svar: Ja alltså jag kan kolla på bilder på katter i en evighet haha! Vad är det dina heter nu igen? Såg bild i bloggen på den röda, vilken helt otrolig svans – så vacker katt!!

    • Svara
      Matilda
      15 december 2015 av 11:55

      Titus och Caesar! Fast vi har börjat kalla dem Tittan och Cessan av någon anledning. Kärt barn har många namn! Titus har en rejäl dammvippa till svans 😉

  • Svara
    Sandra
    15 december 2015 av 11:00

    Superfina koftor! Jag har gjort en hel del bra klädfynd på loppis faktiskt och bäst gillar jag mina kjolar och klänningar 🙂 Har aldrig ens tänkt tanken att det skulle vara äckligt/obehagligt för att någon annan burit dem innan men nu började jag faktiskt tänka på det efter att ha läst din text 😛 Haha så dumt!

    • Svara
      Matilda
      15 december 2015 av 11:57

      Haha, sorry! Egentligen är det ju inget äckligt alls med det, det är bara jag som får för mig sådana dumheter ibland. 😉

  • Svara
    Amanda
    18 december 2015 av 21:24

    Vill egentligen köpa mer begagnat men tycker det är jättesvårt att hitta sånt jag vill ha i min storlek 🙁

  • Svara
    Emma
    27 december 2015 av 22:28

    Jag har haft precis samma känsla som dig och har för kanske två månader sedan gått emot känslan och börjat köpa lite loppis-kläder. Bland annat en kappa (för 110kr) som jag fått otroligt mycket beröm för. Så nu är jag övertygad.

    Fina koftor du hittat 🙂

    • Svara
      Matilda
      3 januari 2016 av 22:01

      Kul att höra! 110 kr för en kappa låter som ett riktigt kap 🙂

    Skriv en kommentar