Odling

Första fröerna i pallkragarna

Ikväll har jag och Timmy varit ute på landet och petat ner de första fröerna i jorden. Äntligen är säsongen igång igen!

Jag har än så länge fyra pallkragar och några små rabatter att odla i, men tanken är att vi ska utnyttja vår stora gräsmatta lite bättre framöver. Fyra pallkragar ger dock mycket mer mat än man kan tro upptäckte jag förra året. Lever på den gigantiska mängden skördad squash än idag.

Tänk att det kommer växa massor av mat här om ett par månader. Alltid lika svårt att föreställa sig. Det kommer alltså bli varmt, grönt och sommar om bara ett par månader?

Hittills har jag sått två pallkragar, den ena med örter och kryddor och den andra med lök och rotfrukter. Eventuellt är det lite för tidigt, men jag tänker att eftersom odlingslådorna står i solen nästan hela dagarna och täcks av väv borde det ju fungera? Bör tillägga att det är odlingszon 2/3 också. Kanske är jag för otålmodig - men vad gör det egentligen? Det värsta som kan hända är ju att jag få så fröerna på nytt och att jag lär mig något av det.

De kryddor och örter jag har sått är två sorters oregano, bladpersilja, bladdill, timjan, citronmeliss, mejram och rysk dragon. Har betydligt mer kryddor som jag ska så, men de får vänta tills jag har mer odlingsyta.

I den andra odlingslådan sådde jag rödbetor, palsternacka och morot tillsammans med scharlottenlök och gul lök. En del säger att lök inte går att direktså från frö och ska sättas från sättlök. Kanske är det så, kanske lyckas det.

Här sitter jag i mina träningskläder innan gymmet och odlar grönsaker. Kontrasterna i livet hörrni.

Eftersom det här med trädgård är i princip helt nytt för mig har jag varit så nojjig över att mina växter inte skulle överleva vintern. Pionen hann aldrig ens blomma utan bara vissnade ner mitt i sommaren - gissa min lycka när jag ser de små röda skotten skjuta upp ur marken!

Likaså rabarbern förstod jag inte vad jag skulle göra med, och inte heller blev jag klokare av folks råd så jag lät den bara vara och rensade bort de vissna bladen först när den började vakna till liv igen. Det var en lättnad att se de små bladen titta upp och slippa ha en död rabarber på sitt samvete.

Kan bli så avundssjuk på alla som bor i hus med trädgård och kan följa naturens processer varje dag. Här börjar snödropparna redan vissna ner och alldeles snart kommer påskliljor upp. Tänk, snart kan jag plocka med mig en bukett hem och få in lite av trädgården i lägenheten också.

Sedan tröttnade Timmy på alla fröer och mitt eviga dokumenterande. När Timmy är inne i sin byggbubbla är det jag som vankar av och an i väntan på att åka hem, alltid skönt med lite ombytta roller.

Hej solen! Hej då landet! Landet som sakta men säkert växer fram till något annat än en stor tomt och halvfärdiga hus.

Du kanske också gillar

7 kommentarer

  • Svara
    Jennie
    5 april 2017 av 07:47

    Vad roligt med den första sådden! 🙂 Angående att odla lök på frö istället för sättlök så ska det funka bra. Jag pluggar till trädgårdsmästare (i zon 2) och i våra ”kuvöser” i växthuset har ett hundratal silverlökar sådda med frö för ett par veckor sedan tittat upp! De är ganska klena och rangliga, men borde ta sig, det kommer säkert dina också göra 🙂
    Du har förresten inga bra tips på en vegansk, ekologisk dagkräm med solskyddsfaktor som passar en acnebenägen hud? Det hade varit guld värt i så fall!

    • Svara
      Matilda Gustafsson
      5 april 2017 av 10:16

      Nu känns det lite lugnare, och så spännande att läsa till trädgårdsmästare förresten! Det är min dröm den dag jag tröttnar på att utveckla webbplatser.
      Jag har inget tips på rak arm då ingen ansiktskräm med spf än så länge har fungerat bra på min hy. De enda som hittills inte har triggat igång mina aknebesvär är Paulas Choice Clear SPF30 och Paulas Choice Resist SPF50. De är dock långt ifrån ekologiska och jag vågar knappt titta på ingredienslistorna, men eftersom jag får pigmentförändringar efter en sekund i solen har jag fortsatt med dem. Jag har hört mycket gott om Eco Cosmetics solkrämer med SPF, men jag har ingen aning om hur de fungerar på aknebenägen hy. Det är klurigt – hoppas du hittar en variant som fungerar för dig!

  • Svara
    Agnes
    5 april 2017 av 08:34

    Alltså gud vad härligt med ert lilla ställe att odla på!! Så himla fint att se nåt nytt komma upp där en tror att allt bara har dött också, skön känsla! Har ni långt från ert hem att ta er dit och så? 🙂

    • Svara
      Matilda Gustafsson
      5 april 2017 av 10:20

      Verkligen! Det tar kanske 15-20 minuter med bil så det är precis lagom avstånd! 🙂

  • Svara
    Ellen
    5 april 2017 av 13:38

    Finns så mycket jag gillar med det här inlägget! Framför allt vill jag bara säga heja dig och att det är en sådan jäkla befrielse att du också verkar köra lite på ”äh, blir det inget så testar jag igen”. Jag har fått en del frågor kring det här med gröna fingrar, till slut skrev jag det här inlägget: http://ellenlindberg.se/2016/11/15/2016_november_om-det-har-med-att-ha-grona-fingrar-en-giveaway för att liksom peppa till att våga prova! Det blir inte alltid bra på första försöket – men då vet en i alla fall vad som inte fungerar till nästa gång.

    Ser fram emot att följa växtligheten i pallkragarna här framöver. Kram!

    • Svara
      Matilda Gustafsson
      5 april 2017 av 17:04

      Kan verkligen skriva under på varje ord i ditt inlägg – man lär sig och utvecklas så mycket av att bara testa! Jag tror inte heller att gröna fingrar är en medfödd talang på något sätt, det är något man övar upp som så mycket annat i livet. Jag vill bara att fler ska våga peta ner fröer, lära sig längst med vägen och se vart det tar en – det ger sådan odlarlycka!

  • Svara
    Wilda
    8 april 2017 av 13:49

    Åh vad fint! Ska bli kul att följa! Dina bilder är så snygga och stämningsfulla. Alltid.

  • Skriv en kommentar